Konstigaste saken ni fatt angest over?

Jag kan få ångest av det mesta konstiga.
Men ibland kan jag få ångest av beröring, bara någon råkar gå emot mig eller rör vid min arm eller dylikt.
Något annat jag inte tål är när folk ser mig i ögonen

I princip allt snack om sjukdomar ger mig ångest. Mitt ångestsyndrom är väldigt inriktat på sjukdomar. Väldigt mycket andra ångest saker har jag kunnat lösa sedan jag började i terapi men rädslan för sjukdomar har inte försvunnit. Allt från TV/Radio/Folk som snackar påverkar mig. Det mest random ever måste ha varit en kompis berättelse om hans far som han berättade för mig. Det gick sedan 6år och en kväll såg jag en dokumentär där personen hade samma grej. Jag kände då att det var ytterst logiskt att även jag hade detta. Kan inte riktigt förklara logiken idag men jag vet att jag kände det 110% säkert och självklart då. Mådde skit kasst i flera veckor.

Även jag lider av "Farmvilles-djur-ångest", de djuren som söker nytt hem ser alltid så ledsna ut.

En annan riktigt jobbig sak att få ångest över är tv-spel. Ett tag så spelade jag & min lillebrorsa väldigt mycket tv-spel tillsammans & jag mådde skitdåligt om jag vann för mycket. Samma sak om jag "råkade" klara nånting svårt i ett spel som han inte klarat, då var jag tvungen att spela på hans gubbe & klara det, lyckades jag inte med det så mådde jag så jävla dåligt!
Därför är det längesen jag spelade tv-spel nu, trots att jag egentligen tycker att det är skitroligt...

detta följer fortfarande i spåren med söta djur.

senast idag så var vi i en butik där de hade jättesöta nyckelringar, föreställande en pluffsig lemur kan man säga, i färgerna vitt och rosa.
jag smälter och ser in i deras mjuka stora ögon som bara skriker att de vill följa med hem.
sambon såg detta och ställer sig utan ett ord i kön med en i handen.
jag måste gå ifrån där de andra ligger, för alla får ju inte följa med hem! jag kan inte ens välja i en sådant läge vilken jag skulle ha tagit. en ångest som bara sköljer över mig. jag vill ha hem alla och beskydda de från slarviga ungar som sölar och smutsar ner de.

idavi skrev:

Ausgeflippt skrev:

Det här är mycket konstigt... Men jag kan få ångest över alla små spel på Face book. Tex Farmville. Där dyker det plötsligt upp små gulliga och ledsna djur som behöver ett nytt hem. Men man kan inte ta hand om dem själv!

känner igen mig när det gäller gulliga och ledsna djur. kan få sån ångest när jag ser på bild eller film. jag vill bara krama de. det låter helt galet kanske.
känns sån maktlöshet över att inte kunna göra något.

Nej, jag tycker inte alls att det låter helgalet. Jag är likadan när det kommer till djur och barn.Det som däremot är galet är ju att jag får ångest över små digitala djur som tex det tramsiga spelet Farmville

Ausgeflippt skrev:

Det här är mycket konstigt... Men jag kan få ångest över alla små spel på Face book. Tex Farmville. Där dyker det plötsligt upp små gulliga och ledsna djur som behöver ett nytt hem. Men man kan inte ta hand om dem själv!

känner igen mig när det gäller gulliga och ledsna djur. kan få sån ångest när jag ser på bild eller film. jag vill bara krama de. det låter helt galet kanske.
känns sån maktlöshet över att inte kunna göra något.

Det här är mycket konstigt... Men jag kan få ångest över alla små spel på Face book. Tex Farmville. Där dyker det plötsligt upp små gulliga och ledsna djur som behöver ett nytt hem. Men man kan inte ta hand om dem själv!

får tyvärr ångest ibland av att titta musikaler, som jag älskar.
så blandade känslor så jag blir helt knäpp.

Inte riktigt rätt, men..
Vissa mårnar när man vaknar och bara mår skit ger allt ångest. Och då menar jag verkligen ALLT. men det ända som går att uttrycka så andra människor ska förstå är "jag vet inte ens vad jag ska ha på mej"

Andra saker som ger riktiga bryt är:
TV (bilar som krockar, korkade människor, fel tablå osv)
ICA
Långa köer
Folk som hostar rakt ut
Saker som inte har en exakt tid
Oordning (jag kan bryta ihop över min pojkvänns linneskåp, så jag öppnar det aldrig. Han får ta fram handdukar åt mej)

Nocturnia skrev:

Jag får ångest när jag försöker tänka på att rymden är oändlig. Hur fan kan något vara oändligt?? Nej, får inte börja tänka på det nu haha. Då får jag ont i magen.

Haha, känner igen mig i det. Tankar på paradoxer kan få mig att bli galen! Typ; "tänk om man aldrig dör? Utan lever, och lever, och lever i all oändlighet. Hur fungerar det?".

Eriiza skrev:

Nocturnia skrev:

Jag får ångest när jag försöker tänka på att rymden är oändlig. Hur fan kan något vara oändligt?? Nej, får inte börja tänka på det nu haha. Då får jag ont i magen.

Haha, precis den grejen har jag också fått
ångest över.
Man blir ganska paranoid efter en stund...

Precis samma! Inte ovanligt alls att jag trillar in i det eviga virrvarr som frågan är.

Nocturnia skrev:

Jag får ångest när jag försöker tänka på att rymden är oändlig. Hur fan kan något vara oändligt?? Nej, får inte börja tänka på det nu haha. Då får jag ont i magen.

Haha, precis den grejen har jag också fått
ångest över.
Man blir ganska paranoid efter en stund...

Jag får ångest när jag försöker tänka på att rymden är oändlig. Hur fan kan något vara oändligt?? Nej, får inte börja tänka på det nu haha. Då får jag ont i magen.

Jag har fått ångest av ganska många olika *random* saker som jag i efterhand undrar hur jag egentligen resonerade
Bröt tex ihop i en ångestattack när jag kollade på en barntillåten komedifilm som inte på något sätt borde vara ångestframkallande

Eriiza skrev:

Haha, ja du snygg hint.
Vet faktiskt inte hur man fixar en blogg här.
Kan kolla lite mer efter det.

Hm... Brukar få ångest så fort någon har på sig fel fär/passform/längd på kläder...
Fy satan, vad dåligt jag kan börja må över en sådan sak..
Även folk på t.ex TV.

Jag har inte fatt angest av tv, men kant ilskan bubbla i mig av "My super sweet sixteen" som gick pa MTV eller "Nannyakuten" eftersom vissa manniskor helt enkelt inte ska ha barn. Jag vill bara slanga ned dom och deras forstorda barn en fangelsehala.

Tjelsi skrev:

Ibland forvanas jag over mig sjalv. Eftersom man inte kan gora en blogg har pa forumet (an? *hint hint*) sa kollade jag runt pa olika sidor och insag att jag fick angest over hur otroligt fula stilmallar det finns.Jag insag direkt att jag bara maste klicka bort sidan eftersom jag fick en stor klump i magen och sa till min pojkvan vad som hade hant.
-Fick du riktig angest eller blev du stilbog-fjantig?
-Jag fick RIKTIG angest!
-Ah alskling... du och din angest <3


Ja, sa jag undrar om ni varit med om att nagonting HELT RANDOM fatt er att ma riktigt daligt?

(jag ar utomlands atm och har darfor inte svenska bokstaver.)

Haha, ja du snygg hint.
Vet faktiskt inte hur man fixar en blogg här.
Kan kolla lite mer efter det.

Hm... Brukar få ångest så fort någon har på sig fel fär/passform/längd på kläder...
Fy satan, vad dåligt jag kan börja må över en sådan sak..
Även folk på t.ex TV.

Ibland forvanas jag over mig sjalv. Eftersom man inte kan gora en blogg har pa forumet (an? *hint hint*) sa kollade jag runt pa olika sidor och insag att jag fick angest over hur otroligt fula stilmallar det finns.Jag insag direkt att jag bara maste klicka bort sidan eftersom jag fick en stor klump i magen och sa till min pojkvan vad som hade hant.
-Fick du riktig angest eller blev du stilbog-fjantig?
-Jag fick RIKTIG angest!
-Ah alskling... du och din angest <3


Ja, sa jag undrar om ni varit med om att nagonting HELT RANDOM fatt er att ma riktigt daligt?

(jag ar utomlands atm och har darfor inte svenska bokstaver.)